Som vi har längtat och väntat på den här träffen!

Det var en lång period med planering. Mycket ”brainstorming” i styrelsen för att få det bästa upplägget. Vi bad också om tips och önskemål från medlemmarna. Glädjande nog tog vår medlem Eric Dagemark på sig ansvaret som festfixare. Hur skulle vi klarat detta utan Eric? I alla fall inte lyckats lika bra utan, då det visade sig att Eric hade många idéer och gott om kontakter. Ibland var vi tvungna att bromsa honom, för att vi omöjligen skulle hinna med allt.

Men vi har under hela året samlat idéer, letat efter produkter med Cadillac-anknytning och specialbeställt några unika saker för just detta tillfälle: Ett egendesignat 50-årsvagnsmärke, Cadillac-vin och graverade vinglas, jubileumsflaggor, standar, beachflaggor, jubileumsgodis och badges köptes in samtidigt som vi har jagat sponsorer för vinster till vårt lotteri, mm.

Vi har också letat efter bra platser att besöka, fina vägar att åka på, god mat att äta och inte minst ett ställe där vi kunde bo, umgås, äta och festa, för att tillsammans fira denna enormt stora händelse att Cadillac Automobile Club fyllde 50 år.  

Göra bokningar, förhandla priser, skriva listor, informationsmaterial, beställa foldrar, kontakta journalister på olika tidningar och fotografer mm. men det svåraste av allt: ATT BERÄKNA HUR MÅNGA SOM VILL OCH KAN DELTA, HUR MÅNGA PLATSER SKALL VI FÖRBOKA? Och det måste ske långt i förväg, då det skall ut i medlemstidningen, när / var / hur och till vilken kostnad. Nu var det så äntligen dags!

Vi var några som åkte hemifrån redan torsdag förmiddag för att vara på plats och kunna förbereda så snart som möjligt. Bilarna var fullpackade med överraskningar till medlemmarna och material vi skulle komma att behöva.

Innan vi kom fram till Hällsnäs var vi några från styrelsen som åkte till Tages grav och lade ned en blomsterkrans. (Se separat artikel längre fram i tidningen) Vi provkörde morgondagens runda och förberedde så gott vi kunde.

Alla deltagande medlemmar hade inte möjlighet att komma redan på fredagen och då fick vi samsas med andra gäster på Hällsnäs. Hoppas att de inte blev störda när Meg och Pamela sprang fram och tillbaka för att ”preppa” rummen med överraskningar till deltagarna. Efterhand som rummen blev tomma och städade så fortsatte prepareringen. Tyvärr hann vi inte göra arbetet helt klart innan vi skulle ge oss iväg på lördagen. Vi ber om ursäkt till de deltagare som inte fick sin överraskning direkt.

Det var så kul när medlemmarna började droppa in. Man ville bara kunna stå där och välkomna alla, men det var svårt att hinna med.

Evenemangen började kl. 15.00 med Whiskeyprovning. I Hällsnäs fantastiska orangeri med utsikt över Landvettersjön, hade Håkan Jortby från Mackmyra dukat upp 6 olika sorters whiskey i generösa doser. På denna intressanta provning deltog 35 medlemmar. Håkan är en mycket engagerad och kunnig man som gav en mycket intressant föreläsning om whiskyns och Mackmyras historia. Det var väldigt roligt även för den som inte varit så whiskeyfrälst. Smakerna överraskade också en hel del åt det positiva hållet.

Sällskapet förflyttade sedan sig till Mackmyras lagerbyggnad där diskussionerna fortsatte. Vi fick se alla faten som låg där på lagring i väntan på att de skulle bli klara att tappas på flaska. Det började plötsligt att pratas gin och då vi blev informerade om att Mackmyra redan 2017 började lansera gin som lagrats på whiskeyfat. Vi fick även smaka och genast uppstod ett intresse för denna dryck. Någon blev väldigt begeistrad och bokade ett fat gin direkt på plats. Nu uppstod funderingar på om inte klubben skall köpa några fat, både whiskey och gin, som medlemmarna kan köpa andelar av. Vi återkommer till det lite längre fram i tidningen.

Isen var bruten, nu hade många knutit an och minglade runt. Det fanns gott om utrymme för samkväm och gemenskap och dessutom var det ett kanonväder så man kunde sitta ute utan att frysa. Kanske någon hann vila en stund på rummet och byta om till middagen.

I matsalen var det fri sittning och man slog sig ner där det passade. Stämningen var på topp och personalen hade fullt upp att servera alla godsakerna. Efter middagen satt de som ville kvar i anläggningens trevliga utrymmen tills det var tid för sängen.

För Kenneth Karlsson började lördagen med ett dopp i Landvettersjön innan det var dags för en dignande frukostbuffé. Hela lördagen var fullspäckad med aktiviteter och överraskningar. Deltagarna hade blivit ombedda att vara vid bilarna senast kl. 9.45 och vi kan bara ge en stor eloge till alla, vilket härligt gäng, där stod alla, glada och förväntansfulla.

Pamela tog ordet och informerade om vad som var på gång och hur vi skulle få det att fungera.

Första prövningen var vägen ut från Hällsnäs, att ta oss (ca 35 st bilar) ut på en smal i stort sett enfilig väg, med en massa fruktansvärda vägbulor som farthinder. Det var ingen som körde fort där vill jag lova och inte gick det att köra diagonalt över heller då vägen var så smal. Men det var ingen som blev av med avgassystemet i alla fall.

Ut genom staden Mölnlycke gick bra. Vägen gick utmed Landvettersjön och det njöts av vackra vyer.

Vi körde förbi Skallsjö kyrka där Tage Jingnert ligger begravd, (se vidare i separat artikel), och fortsatt fram till Nääs slott. Där hade vi förhandlat oss till att få parkera på slottsgården framför slottet precis som vi gjort så många gånger på tidigare träffar. Skillnaden nu var att de inte tillåter parkering där längre och det behövdes både vädjan, förhandling, bra dokumentation, förpliktelser och betalning för att få den möjligheten och det tackar vi allra ödmjukast för. Vi är väldigt tacksamma att kunna förena våra vackra bilar och slottet där allting började. Det var ju även ett perfekt ställe för att fotografera. Dagen till ära hade vi fått fotografen Tommy Holl att komma och fotografera oss. Det blev fina gruppbilder av både bilar och medlemmar samt många foton när ekipagen passerade över bron i allén på vägen mot Nääs Slott.

Nu sluter vi cirkeln! Det var här klubben började och nu 50 år senare är vi här igen. En fantastisk känsla!

Det var också läge för en god lunch och det gav ytterligare utrymme för samkväm. Det är så roligt att stifta bekantskap med nya människor och vid varje förflyttning hamnar man i andra konstellationer.

Men nu har vi inte tid att sitta här hela dagen och packar därför ihop oss för att åka vidare.

Andra prövningen var att hålla ihop hela kolonnen hela vägen till Mölndal. Det visade sig inte vara så lätt och två gånger blev ”svansen” frånåkt. Förtruppen fick stanna och vänta in alla ekipage. Trots allt kom alla fram, även om det tog lite längre tid än planerat. Dessutom blev det kö när alla våra bilar skulle parkera på en begränsad yta vid Mölndals museum och Forskaféet. Vi tackar dem för att vi fick reservera parkeringen för vår räkning ett par timmar den dagen. Vi hade också stämt träff med Moa Edstam från Mölndalsposten som skulle intervjua och fotografera för att berätta om vår historia i tidningen.

Av praktiska och utrymmesmässiga skäl, delades gruppen i två delar varav den ena började med museet och sedan fikade och den andra tvärtom.